Musikpolitiskt upprop inför valet 2018

22 nationella musikorganisationer står bakom ett gemensamt musikpolitiskt upprop inför valet 2018. Ta del av uppropet här nedan eller ladda ner som pdf här.

En grundläggande genomlysning av musiklivets strukturer


Nätverket "Ett musikliv för alla", som samlar 22 nationella musikorganisationer, har sedan en längre tid

önskat en oberoende, parlamentarisk utredning av musiklivets komplexa ekosystem.


Sedan Sveriges nuvarande kulturpolitik grundlades, har förutsättningarna för svenskt musikliv förändrats.

Detta kräver politiska uppdateringar. Globaliseringens och digitaliseringens genomslag har visserligen

möjliggjort en breddad arbetsmarknad, men samtidigt skapat likriktning som dels begränsar människors

möjligheter att ta del av ett brett musikaliskt utbud, både i lurar och ”live”, dels skapar ekonomiska flöden

som alltmer blivit koncentrerade till ett fåtal bolag och individer. Hur kan kulturpolitiken säkerställa att en

musikalisk mångfald och en fri och obunden konst presenteras för landets invånare?


Partsinlagor från olika delar av musiklivet finns det många – men hur ser egentligen hela bilden ut? Hur

ser villkoren ut beroende på vilket musikfält du verkar inom? Hur ser förutsättningarna ut för

internationell verksamhet? Och framför allt - hur uppfyller dagens statliga musikpolitik de kulturpolitiska

målen?


Här nedan presenterar vi gemensamt fem anledningar till varför det statliga anslagen till svenskt musikliv

behöver en oberoende genomlysning:


1. Olika villkor för olika musik. När det gäller offentligt finansierad verksamhet, upplever idag många

parter att olika villkor råder för olika musikinriktning, oavsett utbildningsnivå och konstnärlig kvalitet.

En stor del av arrangörsledet utanför institutionerna drivs idag ideellt. Är förutsättningarna att arrangera

konsertverksamhet olika beroende på musikalisk inriktning? Hur ser gagenivåer och arbetsvillkor ut

beroende på vilket musikfält du tillhör och hur påverkar det i förlängningen andra intäktskällor, såsom t

ex upphovsrättsliga medel?


Musiklivet är idag ett gigantiskt ekosystem – från subventionerad till kommersiell verksamhet, från ideella

till professionella förhållanden. Hur kan det statliga anslagen till musik säkerställa att en musikalisk

mångfald presenteras för landets invånare?


2. Konstnärernas situation och villkor. Vi välkomnar departementets konstnärspolitiska utredning. Det

fria skapandet är en viktig del av grunden till hela kulturlivet och vi ser idag hur flera renommerade

musiker och musikskapare väljer att lägga ner sin professionella verksamhet pga. de ofta orimliga

villkoren.


Det professionella segmentet kring artister/musiker och musikgrupper är idag svagt. PR, management och

bokning sköts i många fall av musikerna själva. Detta leder till en orimlig arbetssituation, men också

kortsiktig och svag karriärutveckling. Vi efterlyser en analys av åtgärder för att stimulera detta viktiga

företagande.


Hur ska kulturpolitiken utveckla de fritt verksamma professionella konstnärernas ekonomiska

förutsättningar och trygghetssystem? Och hur skapar politiken förutsättningar för att säkra återväxten av

nya musiker och musikskapare som vill satsa på en professionell verksamhet?


3. Avsaknaden av nationella turnéstrukturer. Musikverkets uppdrag till MAIS att utveckla nationella

turnéstrukturer (Samspel) är ett första steg i rätt riktning. Denna försöksperiod behöver följas upp och tas

vidare långsiktigt.


En kartläggning av hur landets regioner stödjer musiklivet är nödvändig. Vi upplever en stor skillnad i

verksamhet från region till region. Hur säkerställer regionerna att en musikalisk mångfald presenteras

regionalt? Och hur och av vilka görs idag det konstnärliga urvalet?


4. Ingen samordnad strategi för internationell musikpolitik. Under de senaste åren har organisationen

Export Music Sweden tagit flera kliv framåt, som samordnare av internationella insatser. Men jämfört

med exempelvis andra nordiska länders långsiktigt satsande verksamheter, hamnar Sveriges musikliv

långt bakom när det gäller både utåtriktade och inbjudande satsningar. Myndigheternas stödstrukturer

för internationellt utbyte behöver också samordnas och stärkas. Hur kan de statliga musikanslagen säkra

en kraftfull och långsiktig internationell musikpolitik?


5. Otydliga politiska strukturer. Musiklivet behöver idag kommunicera med minst tre kulturmyndigheter.

Det är i sig inget problem, så länge dessa är tydliga med inriktning och hur de kompletterar varandra. Idag

har myndigheterna dock flera stödformer som liknar varandra.


Utöver kulturpolitiken, finns fyra andra politikområden som idag påverkar Sveriges musikliv: Folkbildning,

näring, export och utbildning. Hur samverkar de olika områdena idag när det gäller musiklivets

utveckling? Hur kan denna samverkan stärkas?


Hur kompletterar idag statliga, regionala, kommunala och övriga skattefinansierade stöd varandra? Och

hur många gånger redovisas egentligen en och samma konsert i slutändan (lokal arrangörsförening,

regional institution, studieförbund, kommun etc.)?


Sammanfattning

Vi är övertygade om att en parlamentarisk utredning, i syfte att ta fram en faktabaserad analys av

musiklivets komplexa strukturer och ekonomiska flöden, skulle skapa det nödvändiga underlag som

behövs för att bedriva en tidsenlig och nationell musikpolitik.


Organisationerna bakom uppropet