Vad är det fria musiklivet?

Aktörer inom musikområdet – musiker, komponister, arrangörer, producenter, skivbolag etc. – som inte är anställda av musikinstitutioner. Det fria musiklivet innefattar såväl professionell som ideell verksamhet. Vårt fokus här är den professionella delen, som bedrivs av aktörer som inte nödvändigtvis försörjer sig på sin musikverksamhet.

 

Vad är en musikinstitution?

Konserthus, operahus, kultur- och teaterhus med musikverksamhet samt länsmusikorganisationer.


Vad menar vi med att involvera det fria musiklivet?

Här nedan har vi samlat konkreta exempel. Listan kan förstås göras längre – fantasin sätter gränserna.

• Att institutionen samarbetar med en part från det fria musiklivet (arrangör, producent, musiker, komponist)

• Att institutionen stöttar det fria musiklivet med producent-tid

• Att det fria musiklivet kan använda sig av institutionens scener eller andra resurser utan högre kostnad eller kostnadsfritt

• Att skapa gemensamma mötesplatser för institutionsanställda och fria aktörer

• Att initiera eller omfamna nya samarbetsprojekt

• Att bjuda in fria aktörer i de anställdas fortbildningsinsatser

• Att profilera institutionen som ett pulserande hjärta i stadens/regionens musikliv

• Att arbeta för ett större in- och utflöde av fria aktörer i huset


Musikinstitutionerna har ofta redan idag ett uppdrag att samarbeta med och stärka det fria musiklivet, men med en mätbar miniminivå enligt vårt förslag, så blir det lättare att följa upp resultatet.


Vad innebär våra lösningar konkret?

Det fria musiklivets direkta medel fördubblas.
Först och främst bör denna andel dubbleras. Just nu författar vi ett förslag med konkreta lösningar.

Minst 30 procent av varje musikinstitutions resurser ska kunna användas till att involvera det fria musiklivet.
Politiken bör också se till att underlätta för de institutioner som inte klarar att nå upp till 30 procent inom sin nuvarande ram.


Men vissa institutioner har ju redan idag ett utbrett samarbete med det fria musiklivet!

Ja, absolut! Och de institutioner som redan samarbetar mycket med det fria musiklivet blir här viktiga förebilder.


Institutioner som inte har ett etablerat samarbete, behöver antingen prioritera om i sin planering och budget eller ansöka om ett ökat anslag så att de kan nå målet.


Hur har vi räknat ut siffrorna?

Vi har räknat fram procentfördelningen med hjälp av siffrorna från 2010 års kulturproposition. Musikanslaget har de senaste åren inte ändrats nämnvärt och sedan samverkansmodellen infördes, så har det blivit svårare att ha överblicken över det statliga musikanslagen. Det här är anledningen till att vi valt att utgå ifrån 2010 års siffror.


Vi är väl medvetna om att några institutioner redan idag har ett bra och utvecklat samarbete med det fria musiklivet. Det ser dock väldigt olika ut i olika delar av Sverige och vi saknar tydliga riktlinjer. Det är idag svårt att få en ordentlig överblick över hur mycket det fria musiklivet involveras av musikinstitutioner ute i landet.


Begreppet ”hälften av konsertpubliken” i texten syftar på att det fria musiklivet når ca 2,8 miljoner personer med sin konsertverksamhet och institutionerna ca 3 miljoner personer enligt kulturpropositionen 2010.


I uppropet hävdar ni att ni värnar om musikinstitutionerna, men samtidigt vill ni ändra fördelningen så att det fria musiklivet får en större del av kakan – hur går detta ihop?

Våra förslag på lösningar skulle berika hela det svenska musiklivet: Det fria musiklivet blir en viktig brygga mellan nya publikgrupper och musikinstitutioner, samtidigt som villkoren förbättras för fria aktörer. Institutionerna å sin sida är med och stärker och kvalitetssäkrar deltagandet från det fria musiklivet, samtidigt som ett större in- och utflöde skapas i huset och det leder i sin tur till en bredare förankring i samhället.


När vill vi att uppropet ska genomföras?

Vi vet att denna typ av förändring tar tid. Det första vi vill är att kulturpolitiken antar de principer vi föreslår och att man därefter sätter igång i denna färdriktning. I själva verket är våra idéer helt i linje med principer som kulturpolitiken redan har antagit men de har hittills inte översatts till praktiska åtgärder. 

 

Uppropet             Frågor och svar           Kontakt             Stödlista